ADAM LUNDIN JOHANSSON - jag måste bara berätta för dig vad du betyder för mig.




Du besökte mig på gavlefesten helatiden, sen började du skriva pm om att jag va fin och att du ville ha min msn osv. jag svarade aldrig men du fortsatte, jag började undra vad fan du led av men tillslut så fick du min msn ändå, jag märkte att du var mer än bara som alla andra så du fick mitt nr och började smsa massa gulliga sms. Jag började känna mer och mer för dig och ändå hade jag inte träffat dig än.

Men på ett sett så ville jag inte träffa dig alls, så jag lät bli. Jag gick emot det jag kände, sa varje gång att jag inte hade tid när du frågade om vi skulle hitta på nått för jag trodde att om du visste hur jag var så skulle du inte gilla mig lika mycke. En dag i februari förra året så hade jag & Julia ingenting att göra, så jag smsade dig och skrev att vi kunde vara med dig och Rickard. Du blev skitförvånad att jag hade tid, jag och Julia åkte in till bomhus och du kom och mötte oss på en fiddy, gud va nervös jag var, kunde knappt kolla på dig. Men när jag vågade så såg jag att du var den finaste jag sett, nånsin! Vi lärde åka hem och jag och Julia började 'småretas' med varann för att de inte skulle bli lika pinsamt. Ni  följde med ner på stan och i bussen så satt jag aldrig still, jag kunde inte, jag var kär. Störtkär!
När vi skulle gå skilda håll så frågade du om en kram sen hoppade vi på varsin buss åt varsitt håll. Redan när jag satt på bussen kände jag att jag saknade dig. Jag kom hem och började störtböla över hur glad jag var över att ha träffat dig. dagarna gick och jag &Julia åkte till bomhus en till gång, lika mysigt!

Efter ytterligare flera dagar då jag inte hade träffat dig på ca två veckor så tvinga Malin dit mig och jag fattade aldrig riktigt varför, när jag kom dit såfick jag veta att hon hade dragit dit dig också, gud vad jag hade saknat dig. Du hade ristat in Mathilda <3 på din mobil lucka, vad glad jag vart när jag såg de! När vi väntade på din pappa så vågade jag inte kolla på dig, jag ställde mig med ryggen emot och pratade, efter en liten stund stog du och kramade mig, när han hade kommit så sa du: kan jag få en puss? (a) och de fick du. jJg kan inte ens beskriva känslan!

flera dagar efteråt så ville jag inte träffa dig mer, jag ville inte känna mer för jag var så grymt rädd att du skulle försvinna ur mitt liv. Inget mera du och jag. På nätterna så kände jag saknaden växte, jag grät varje natt och vela inte vara utan dig längre så vi blev tillsammans, men vi träffades aldrig och jag vet att det var mitt fel.

I april så gjorde jag slut och blev tillsammans med Denka i 3 månaders på&av förhållande. Det tog slut på riktigt och du fanns alltid där för mig då, du gjorde mig lycklig och mina känslor fanns fortfarande där.
Jag började träffa dig i skolan och du skolkade två lektioner för att bara sitta brevid mig och prata. När jag lära gå till bussen så fick du en puss.

Amanda skrev ett sms från min telefon: ''om du nu tycker om mig så mycket så är vi väl tillsammans om du så gärna vill?'' jag är glad att hon gjorde det nu. Efter skolan en dag så följde jag med dig hem och vi kollade på film och sen när jag lära åka hem så höll jag nästan på att börja grina, det var helt sjukt mysigt på hållplatsen!

På min mammas födelsedag i september så skulle du sova hos mig för första gången, vi kollade på film och rörde inte ens varann till en början men sen kom din hand smygandes och vi mös, helt sjukt underbart att vara så nära dig! Du ville sova hos mig helgen efter också, men jag ville inte. För jag började verkligen bli beroende av din närhet och var rädd att du skulle försvinna. helgen efter det sov du hos mig igen och jag började märka att du var sjukt lik mig, samma humor, vi kunde prata om allt och hade roligt jämt.
 du var min - du är min, bara min!♥

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0